Grattis mamma, hoppas din födelsedag varit angenäm hittils. Själv väntar jag på ett samtal som inte verkar komma och en röst som inte verkar vilja höra min, fast jag längtar nåt otroligt efter dig. Men vad spelar det för roll, jag vet att allting som finns i mina tankar är ren inbillning och inte är något att bry sig om. Men jag glömmer bort att jag förut bara ville ha tid för mig själv, men nu finns den i överflöd och jag saknar sällskapet. Jag behöver också små ord av kärlek ibland, bara spontant för att man vill det.

Vad du inte förstår är att du är luften jag andas, att du är svår att leva utan. Men jag kan inte tvinga dig att visa kärlek oftare, jag kan bara hoppas att du inser att jag behöver det där lilla extra som inte alltid är där när jag behöver det. Men det kanske kommer en förändring. Och vad som än händer så älskar jag dig ju ändå, det är bara mina tankar som spelar mig fula spratt.

Faktum är att jag kan skatta mig lycklig som hade lyckan att finna dig, att jag hittade en person som faktiskt älskar mig för mitt rätta jag.